Mitt ditt eller allas - Flipbook - Sida 18
40
Restaureringskonst
Slutnoter
1 Margaret Drabble, A Writer’s Britain: Landscape in Literature, 1979, p270
2 Svenska kyrkan var historiskt en stadskyrka. 1998 ändrade riksdagen grundlagen
för a琀琀 bana väg för nya ”rela琀椀oner” mellan kyrka och stat. 1999 beslutade kyrkomötet om ny kyrkoordning och den 1 januari 2000 ersa琀琀es statskyrkan Svenska kyrkan
av trossamfundet med samma namn – e琀琀 samfund bland alla andra i vårt land.
3 Beslut § 085 Gemensamt ansvar- fas琀椀gheter, kyrkor och utjämningssystem, 2016
4 SFS 1988:950 4 kap 2 § ”Kyrkobyggnader enligt denna lag är byggnader som före
den 1 januari 2000 har invigts för Svenska kyrkans gudstjänst och den 1 januari 2000
ägdes eller förvaltades av Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar.”
5Gemensamt ansvar- en utredning om fas琀椀gheter, kyrkor och utjämningssystem, kyrkostyrelsens betänkande 2015 s5, 26, 55
6 Rom- från an琀椀ken 琀椀ll nu琀椀d. KTH
7 Gamla kören kämpar för Rogsta kyrka, HelaHälsingland, 4 aug 2021.
8 Ann Legeby, Arkitektur : no. 3 (2017), Essä. Hus som delar staden.
“Byggnader och städer är tydligt präglade av de samhällsordningar, regleringar, och
värderingar de är framvuxna i och blir på sä琀琀 och vis e琀琀 salgs 琀椀dsbundna representa琀椀oner av samhällsskick från olika 琀椀der. // De bidrar 琀椀ll vår uppfa琀琀ning av oss själva
och andra samt samhället i stort.”
9 Owe Wickström, Heligheten som söker e琀琀 utrymme, Rum för mening- om plats och
ritual i det postmoderna samhället, Arkitekturmuseets årsbok 2005. S 124.
10 Regeringens proposi琀椀on 1988/99:38
11 Jacob Hertzell, Det sekulära hög琀椀dsrummet, Rum för mening- om plats och ritual i
det postmoderna samhället, Arkitekturmuseets årsbok 2005. S 115-116
12 Anm. Norra Hagunda församling, Uppsala s琀椀昀琀, församlingen förvaltar fyra medel琀椀da kyrkor samt en kyrka byggd 1672.
13 Ålands kyrkas VU-plan, 3 Kända ombyggnader och förändringar, 3.2 Kronologisk
förteckning.
14 Uppmätningsritningar av Ålands kyrka 1772, u琀昀örd av E Kessler, samt förslag 琀椀ll
om och 琀椀llbyggnad från samma år. Källa, arkivmaterial, ATA
15 Ålands kyrkas VU-plan, 2 Karakterisering av kyrkoanläggningen, 2.5 a琀琀 särskilt
tänka på, Johan Dellbäck, Upplandsmuseet.
16 Ålands kyrkas VU-plan, 2 Karakterisering av kyrkoanläggningen, 2.5 a琀琀 särskilt
tänka på Johan Dellbäck, Upplandsmuseet.
17 SFS 1988:950 4 kap 2 §
”Kyrkobyggnader enligt denna lag är byggnader som före den 1 januari 2000 har invigts för Svenska kyrkans gudstjänst och den 1 januari 2000 ägdes eller förvaltades av
Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar.”
18 C. Bergström, Kyrkplatsen som sockencentrum,raä, s 8.
”Utvecklingen av sockenorganisa琀椀onen bör e昀琀er äldre medel琀椀d ha varit rela琀椀vt snarlik över hela landet, e昀琀ersom en hel del av socknens verksamheter ini琀椀erades uppifrån. Kungliga förordningar om a琀琀 inrä琀琀a fa琀�gstugor eller a琀琀 bygga 昀氀er skolhus är
exempel på̊ de琀琀a. Den likriktare som vägde tyngst var dock kyrkskolagen av år 1686,
som reglerade mycket av socknarnas verksamhet.”
19 ”E琀琀 fullt utbyggt sockencentrum innehåller följande anläggningar: kyrka, präst-
