Mitt ditt eller allas - Flipbook - Sida 8
30
Restaureringskonst
håller vi oss till bägge eller enbart det ena. Oavsett vilket, är det få kulturmiljöer som engagerar så mycket som det kyrkliga kulturarvet. Många
generationers minnen av högtid och sorg är kopplade till just dessa byggnadsverk. Det handlar om det ärvda och det över tid förvaltade. Både av
tradition och av den faktiska byggnaden. Få andra byggnader kopplar så
direkt ihop oss med dem som varit före oss. Det har att göra med vårt
kollektiva minne, med tillhörighet och identitet.8 Som kulturarv och kulturmiljö är det allas, som ceremoniellt rum tillhör det församlingen.
”Kristen tradition har länge legat som ett socialt kitt i den Svenska befolkningen.// De stora riterna– födelse, vuxenblivande, parbildning, död – gestaltade inne i en speci昀椀k byggnad. Det som har
hänt är att tilliten till det kristna trosinnehållet har avtagit samtidigt som behovet av ett heligt rum tycks vara konstant.”
Owe Wickström 9
De 昀氀esta av oss önskar fortfarande markera livets högtider. Vi välkomnar det nya barnet, bekräftar vuxenblivande, 昀椀rar parbildningen och
söker samhörighet kring döden. Var och hur vi känner att vi vill högtidlighålla något är individuellt. Om vi 昀椀rar dem i en kyrka säger vi dop,
kon昀椀rmation, bröllop och begravning. Jag har genom mitt liv med glädje
placerat 昀椀randet av mina högtider i en kyrka. För mig är kyrkan ett rum
som bjuder in alla. För andra skaver rummets många religiösa symboler
och man väljer bort kyrkorummet oavsett om man är medlem eller ej.
Det är endast en av dessa ceremonier Svenska kyrkan fortfarande
är huvudman för, och det är avskedet. Efter relationsförändringen mellan
kyrka och stat skulle Svensaka kyrkans församlingar och kyrkliga samfälligheter fortsatt vara huvudmän för den helt övervägande delen av begravningsverksamheten och tillhandahålla särskilda gravplatser för dem
10
som inte tillhör något kristet trossamfund. Det åligger även ”varje huvudman för begravningsverksamhet att tillhandahålla med kyrkan likvärdiga
lokaler utan religiösa symboler”. Det har lösts på en mängd olika sätt, allt
från att tillhandahålla särskilda begravningskapell utan religiösa symboler
till att erbjuda en särskild lokal i församlingshemmet. Finansieringen är
som bekant med begravningsavgiften som vi alla betalar via vår skattsedel
och det handlar endast om värdiga lokaler för begravning.
